SELINA

Dagarna går så snabbt numera. Jag hinner knappt med, vet inte ens vad det är för veckodag längre. Det blir lite så när man inte är ledig på helgerna. Jag trivs dock välldigt bra på mitt jobb så det gör inte så mycket att jag är där mer än vad jag är hemma.

Idag började dagen med att jag fick åka ut på ett litet äventyr. Skulle hämta en väska som vi skulle ha till jobbet så jag fick springa runt som en vilsen lite mus i ett hood där jag inte alls kände mig hemma. Jag satt och vänta på saltsjöbanan för första gången och jag avundas absolut inte de stackars människor som varje dag får stå där och vänta på tåget. Det kändes lite som att man va ute i det vilda, eller ah kanske mer långt långt ute på landet. Att stå och vänta på tåget där en kall vinterdag kan inte allt va någon höjdare. Men när jag satt där och njöt av solen som nästan stekte mitt ansikte fick jag besök av en liten liten fluga. Det blev en såndär Selina hallelujah moment. Jag va helt enkelt tvungen på att ta kort på stackarn. Snacka om att man längtar efter våren när man går så lågt att man tar kort på en fluga. Det är tragiskt.

Denhär fina tavlan har philip och tysken gjort till mig. Visst är den ball!